Gettjärns IF - Projekt genom tiden
Scrolla för att börja ↓
Kategori A
Anläggningen Klättevi
Nästan alla klubbens övriga projekt har på ett eller annat sätt handlat om, eller påverkat, själva anläggningen – från den nyköpta ängen 1946 till dagens moderna klubbhus. Det här är berättelsen om Klättevis åtta stora skeden.
Anläggningen Klättevi · 1946–1947
Grundandet av idrottsplatsen
Föreningen bildades vid ett möte den 6 augusti 1946, och redan samma år, den 17 oktober, köptes mark av Axel ”i Lolycka” W Olsson för 785 kronor. Gettjärns IF registrerades hos Svenska Fotbollförbundet redan den 24 augusti, en namntävling utlystes för den nya planen och föreningens första stadgar antogs. Själva anläggningsarbetet fick vänta till våren 1947, då varje medlem förväntades lägga ner 32 timmars arbete – eller betala 2 kronor i timmen istället – och firman Väg och Betong jämnade matjorden för 2 500 kronor. Klättevi grundlades därmed som föreningens hemmaplan, en roll planen behåller genom hela föreningens historia.
Anläggningen Klättevi · 1951–1968
Successiv upprustning av plan och omklädning
Anläggningen förbättrades stegvis under 1950- och 60-talen. Ett dräneringsdike grävdes 1951, och redan 1955–1956 diskuterades en betydande utvidgning av Klättevi, från 90×50 till minst 100×60 meter. Omklädningsrum och väg rustades upp 1962, vägen och parkeringen grusades och omklädningsrum och kiosk renoverades 1964, och till sist genomfördes 1967–1968 en större ombyggnad av själva planen: ny gräsmatta såddes hösten 1967, och toaletter, förråd och lotterikiosk färdigställdes. Klättevi utvecklades på så sätt stegvis till en fullvärdig gräsplan med servicebyggnader, klar till säsongen 1968 – en process som tog sin början redan i utvidgningsdiskussionerna 1955–1956.
Anläggningen Klättevi · 1992
Vattenborrning för vattenförsörjning
1992 borrades en vattenbrunn ner till 70 meters djup, vilket gav omkring 7 000 liter i timmen. Arbetet, i kombination med planarbeten, gjorde att ingen match kunde spelas på Klättevi under året. Det rörde sig om en vattenförsörjningsåtgärd, inte en energisatsning – en distinktion värd att hålla isär från bergvärme-satsningen tjugo år senare. Föreningen fick en säkrad vattenförsörjning till anläggningen, till priset av ett förlorat hemmaplansår.
Anläggningen Klättevi · 1993–1995
Nytt klubbhus
Från 1993 arbetade styrelsen aktivt för ett nytt klubbhus och sökte bidrag hos Riksidrottsförbundet, Sunne kommun, Allmänna Arvsfonden, Boverket och Länsarbetsnämnden. Året därpå, 1994, kunde bygget genomföras tack vare ett investeringsberedskapsarbete via länsarbetsnämnden, skänkt timmer och stora mängder återbrukat material – bland annat från Gräsmarks skola och ett rivet hus på Badhusgatan – och en stor insats av ideella krafter som lade ner ett omfattande eget arbete i bygget. Conny Johansson ritade huset själv. 1995 invigdes det nya klubbhuset, och idrottsplatsens ytterområden rustades upp samtidigt. Trots hela byggnationen försämrades ekonomin bara marginellt – ett till stor del självbyggt, återbrukat och ideellt uppfört klubbhus hade rests utan att sätta klubbens ekonomi ur spel.
Anläggningen Klättevi · 2012–2014
Bergvärme, fiberanslutning och energinominering
2012 borrades för bergvärme till en kostnad av drygt 128 000 kronor, finansierat med bidrag från bland andra Svenska Fotbollförbundet, Eon, Blomsterfonden, länsstyrelsen och Fryksdalens Sparbank. Klättevi fick samtidigt fiberanslutning. Satsningen ledde 2014 till en nominering till ”Energipriset 2014” – ett pris klubben inte vann, men som gav regional uppmärksamhet åt en modernare och mer energieffektiv uppvärmning och uppkoppling av klubbstugan.
Anläggningen Klättevi · 2005–2021, fyra tillfällen
Återkommande vattenskador i klubbhuset
Klubbhuset drabbades vid flera separata tillfällen av vattenskador orsakade av frusna eller trasiga ledningar och pumpar: 2005, den 27 december 2011 (en frusen ledning i publiktoaletten), 2020 (en frusen vattenledning) och 2021 (en trasig djupbrunnspump). Problemet återkom alltså med jämna mellanrum över sexton år, men har varje gång krävt reparation snarare än att sätta stopp för verksamheten.
Anläggningen Klättevi · 2022–2024
Täckdikning av planen
2022 inleddes ett omfattande täckdikningsarbete av planen med grävmaskin. Arbetet fortsatte 2023, då planen tillfälligt fick förkortas med en meter, och avslutades 2024 då planen återställdes till full längd. Efter tre säsonger med en tillfälligt nedkortad plan fick föreningen en bättre dränerad, fullängds spelplan.
Anläggningen Klättevi · 2023–2025
Hjärtstartare i bygden
En hjärtstartare köptes in till byn 2023. 2025 sattes den upp vid den gamla affären, en mer central och lättillgänglig plats i bygden.
Kategori B
Lagverksamhet utöver A-laget
Vid sidan av det ordinarie A-laget har föreningen under olika perioder drivit skidtävling, B-lag, damlag, tennis, ungdomsverksamhet, seniorsamarbeten och en egen damsektion – verksamheter som kommit och gått i takt med intresse och spelartillgång.
Lagverksamhet utöver A-laget · 1947–1967
Klättenrännet – skidtävlingen
1947 instiftades den årliga, 20 kilometer långa skidtävlingen Klättenrännet, med ett vandringspris som skulle vinnas tre gånger i följd för att få behållas permanent. Bertil Ingfeldt tog den första inteckningen samma år, och tävlingen kördes sedan återkommande i tjugo år, tills OS-guldmedaljören Lars ”Finnskogalasse” Olsson vann den för tredje gången 1967 och tog hem priset för gott. Med det avslutades traditionen naturligt, efter tjugo framgångsrika år.
Lagverksamhet utöver A-laget · 1965–ca 2000
B-lag / reservlag
Föreningen fick sitt första B-lag 1965, vid sidan av A-laget. Laget försvann och återkom flera gånger: ett B-lag anmäldes 1972 men fick dra sig ur på grund av spelarbrist, och ett herrreservlag återstartades 1986, sedan styrelsen redan året innan hoppats på det. B-laget nämns därefter regelbundet genom 1990-talet – ”En förening utan B-lag är ingen framgångsrik fotbollsklubb”, konstaterade man 1999. Runt år 2000 avskaffade Svenska Fotbollförbundet formen B-lag och ersatte den med utvecklingslag (U-lag): till skillnad från de gamla B-lagen, som spelade i egna B-lagsserier, spelar U-laget i samma seriesystem som A-laget. För en förening vars A-lag redan ligger i lägsta eller näst lägsta divisionen finns därmed ingen division kvar att lägga ett U-lag i, och Gettjärns IF:s andralag upphörde runt år 2000.
Lagverksamhet utöver A-laget · 1973, idé / 1984–1991, seriespel / 2002, återupptagsförsök
Damfotboll
Styrelsen undersökte redan 1973 intresset för damfotboll, men det dröjde till 1984 innan ett damlag faktiskt startades och gjorde sin första säsong i division 5 – en historisk milstolpe för föreningen, med Bibbi Nilsson som lagets första tränare. Laget hade både toppår, en sjundeplats i division 5 Central 1985, och bottenår, sistaplats i division 5 Västra 1987 – då Bibbi Nilsson, efter flera år som ledare, själv blev lagets bästa målskytt. Laget spelade sin sista säsong 1991. 2002 återupptog damlaget viss träning utan att delta i seriespel, ett återupptagsförsök som inte ledde till nytt seriespel. Sammantaget blev det omkring åtta säsonger med aktivt damlag i seriespel, 1984–1991, utan fortsättning trots försöket 2002.
Lagverksamhet utöver A-laget · 1993–2017
Tennisverksamhet inom föreningen
1993 uppgick Gettjärns Tennisklubb i Gettjärns IF, och tennisverksamheten fortsatte därefter som en del av föreningen. 2017 ändrades stadgarna så att föreningen återgick till att i huvudsak vara en fotbollsförening.
Lagverksamhet utöver A-laget · 1966–
Ungdomsverksamhet i flera generationer
Ett första pojklag startades 1966, och nya ungdomslag och generationer har därefter startats löpande: P-74 (1987), P-76 (1988, sjumannafotboll), ett knattelag för 7–11-åringar (1990), ”bygdens framtidslag” (2002, ett sommarlag), och samarbeten kring ungdomsspel med bland andra GoIF (2002–2004). Ungdomsverksamheten har på så sätt varit kontinuerlig men formmässigt skiftande, i olika perioder driven både i egen regi och i samverkan med grannklubbar.
Lagverksamhet utöver A-laget · 2001–2024
Samarbeten med grannklubbar om seniorlag
Ett samarbete med Sunne FC om ett lag i division 7 inleddes 2001, men sprack redan samma år då den gemensamma truppen visade sig för liten. Ett djupare samarbete med Gräsmarks GoIF beslutades i slutet av 2015 och genomfördes från 2016, och ett samarbetsavtal med Rottneros IK ingicks 2019 och återupptogs 2023/2024 efter ett uppehåll. Karaktären på samarbetena har skiftat över tid: 2001 handlade uttryckligen om att lösa Gettjärns IF:s egen spelarbrist, medan samarbetena från omkring 2018 och framåt snarare har handlat om att hjälpa andra klubbar få ihop en trupp, eller om att låta egna spelare med högre ambitioner testa spel i högre divisioner – klubben har själv haft gott om spelare sedan dess.
Lagverksamhet utöver A-laget · ca 1997–2019
Damsektionen – kiosk och insamling
Damsektionen skötte under lång tid kioskförsäljningen vid hemmamatcher och andra arrangemang, finansierade träningsläger och resor, bland annat den återkommande familjeresan till Örebro, och stod bakom klubbens vitt kända och uppskattade hamburgare. De sista åren hade verksamheten i praktiken koncentrerats till just kioskskötseln. 2019 uppgick damsektionen i huvudföreningen. Ett drygt tjugoårigt bidrag till klubbens ekonomi och sociala liv fortsatte alltså vidare som en del av huvudföreningen.
Kategori C
Sportslig resa (A-laget)
A-lagets egen resa genom divisionssystemet – uppflyttningar, bottennapp och sena omröstningar om att tacka nej till avancemang – berättas här som sju separata kapitel, ofta med egna vändpunkter.
Sportslig resa (A-laget) · 1954–1963
Från division 7 till division 5
Laget etablerade sig i Fryksdalsserien, division 7, 1954 och avancerade därefter stegvis: en andraplats både 1959 och 1960, och en serievinst i division 6 1962, avgjord med en 4–3-seger i seriens sista omgång, som förde upp laget till division 5 inför säsongen 1963. Det blev föreningens starkaste sammanhängande uppflyttningsperiod – från division 7 till division 5 på tio år.
Sportslig resa (A-laget) · 1974–1975
Bottenåret 1974 och återhämtningen
Säsongen 1974 blev en av de sämsta i föreningens historia: sist, tio av tio lag, i division 6 Central, med bara 7 poäng på 2 vinster, 3 oavgjorda och 13 förluster. För att vända utvecklingen tog Robert Larsson, som själv spelat i laget i flera år, över som tränare tillsammans med nyrekryterade Alf Larsson och Olle Brånander, med det uttalade målet att vinna serien, och redan året därpå, 1975, slutade laget femma – en snabb återhämtning efter tränarbytet och den medvetna satsningen på nya krafter.
Sportslig resa (A-laget) · 2009, 2017, återstart 2018
Den återkommande lagbristen: 2009 och 2017
Två gånger under 2000-talet fick föreningen inte ihop ett fotbollslag alls: 2009 och 2017, det senare på grund av spelarbrist. Klubbens övriga verksamhet – styrelsearbete, ungdomsverksamhet och annat – fortsatte ändå som vanligt båda åren. Inför återstarten ringde ordförande Magnus Djurberg till Stjoof och förde många diskussioner om nystart och form, och Stefan Ek tog på sig uppgiften att ordna spelare inför 2018 – vilket ledde till att han tillsammans med Marcus Gullström och Mattias Lawner drog igång fotbollsverksamheten igen det året.
Sportslig resa (A-laget) · 2019
Miraklet i Rinn
Efter en stark säsong, en andraplats i division 7, förlorade laget kvalmatchens hemmamöte mot Rinn med 0–3, men vann returen borta med 4–1 den 29 september – ”Miraklet i Rinn”, som styrelsen själv döpte bedriften till. Det enskilda kvalresultatet räckte för att nå delmålet: laget tog sig upp till division 6 för 2020.
Sportslig resa (A-laget) · 2020
Coronapandemin
Pandemin ställde 2020 in vårens seriespel helt. Bara träning och vänskapsmatcher genomfördes, innan sex seriematcher till sist kunde spelas på hösten, i en säsong där tre lag i serien drog sig ur helt. Det blev ett speciellt säsongsår i klubbens historia.
Sportslig resa (A-laget) · 2020–2023
Fyra säsonger i division 6, avslutade med nedflyttning
Efter uppflyttningen via Miraklet i Rinn klarade sig laget kvar genom pandemisäsongen 2020 och därefter 2021 och 2022, men föll till sist ur serien igen och slutade sist i division 6 Norra 2023. Fyra säsonger i division 6 inleddes alltså av en historisk kvalvändning och avslutades med nedflyttning tillbaka till division 7.
Sportslig resa (A-laget) · 2024–2025
Två raka andraplatser – och nej till uppflyttning för fler Sunnederbyn
Tillbaka i division 7 Norra 2024 kämpade laget om förstaplatsen hela säsongen, slutade tvåa och vann kvalmatcherna mot både Norrstand och Brunskog – men spelarna röstade själva för att tacka nej till uppflyttningen. 2025 upprepades bedriften, med ännu en andraplats avgjord genom en kvittering i sista minuten i seriens sista omgång. Båda andraplatserna, kvalspel inräknat, gav möjlighet till spel i division 6 – men klubben tackade nej båda gångerna, eftersom man hellre ville behålla fler Sunnederbyn, det vill säga lokala matcher mot Sunne-lag, i division 7. Två sportsligt starka säsonger i rad slutade alltså med att klubben, genom spelarnas egen omröstning, valde bort uppflyttning av lokala och sociala snarare än sportsliga skäl.
Kategori D
Ekonomi och finansiering
Fotboll kostar pengar, och klubbens ekonomi har genom åren vilat på en kombination av ideellt arbete, lotterier, danser, kommunala bidrag och enstaka lyckträffar.
Ekonomi och finansiering · 1946–2026, genomgående mönster
Lotterier, danser och kommunala bidrag
Från starten har underskott i själva fotbollsverksamheten – ibland modesta, ibland kännbara, som 1972 och under det medlemsrika men kostsamma 1985 – genomgående täckts av danser, lotterier, medlemskortsförsäljning och kommunala bidrag. Ett typexempel är just 1985: fotbollsverksamheten för sig gick med ett rejält underskott, men året som helhet vändes ändå till överskott tack vare fester, bidrag och lotterier. Det är snarare en bärande modell som håller genom hela föreningens historia än ett tidsavgränsat projekt, och den har burit klubben ekonomiskt sedan starten.
Ekonomi och finansiering · 1993–2001
Bingolotto-eran
1993 gav en stor Bingolotto-försäljning ett rejält ekonomiskt tillskott – kassan mer än fördubblades under året – något styrelsen själv varnade för att räkna med som en permanent inkomst. Bingolotto-gruppen tackades särskilt 2001 för sitt bidrag till att tennisplanen kunde färdigställas. Det blev ett viktigt, men enligt styrelsen själv riskabelt, finansieringstillskott under 1990-talet.
Ekonomi och finansiering · 1957 och tidigt 1990-tal
Supporterklubben bildas
Redan 1957 fanns en organiserad supportergrupp kring laget: 21 GIF-supportrar lovade betala en femtioöring för varje mål laget gjorde under vårens serie. Den mer varaktiga supporterklubben, med ett eget, återkommande engagemang vid sidan av planen, bildades i början av 1990-talet.
Ekonomi och finansiering · 1985–1990
Medlemsexplosionen: en bredare supporterskara
Medlemsantalet dokumenteras år för år under den här perioden: 55 medlemmar 1985, 76 året därpå, ett rejält skutt till 195 1987 efter en stor kampanj av T. Engström, ett tillfälligt fall till 126 1988, en medveten värvningssatsning som gav 255 1989, och slutligen toppnoteringen 306 medlemmar 1990, en ökning med 51 det året och föreningens högsta medlemsantal någonsin. Den kraftiga ökningen handlade till stor del om en bredare supporterskara snarare än om en sportslig tillströmning – långt ifrån alla nya medlemmar spelade själva fotboll – och föregick den mer formaliserade supporterklubb som bildades i början av 1990-talet. Perioden sammanföll tidsmässigt med damlagets bästa säsonger och ett nytt P-74-ungdomslag.
Kategori E
Traditioner, jubileer och samhällsengagemang
Utöver själva fotbollen har föreningen återkommande firat sig själv, arrangerat fester och mässor, och vid några tillfällen tagit ett bredare samhällsansvar.
Traditioner, jubileer och samhällsengagemang · 1956, 1961, 1966, 1996, 2022, 2026
Jubileer
Föreningen har firat sina jubileer återkommande genom historien. Ett 10-årsjubileum firades 1956 – ”Gettjärns IF jubilerade i söndags med utmärkelser och jätteprogram” – med överlämnande av Riksidrottsförbundets hederstecken till ordförande Vilhelm Larsson och en särskild jubileumsmatch mot Vitsands IF, med standarbyte mellan lagkaptenerna Nisse Danielsson och K.E. Svensson. Värmlands Fotbollförbund uppmärksammade 15-årsjubileet med diplom 1961, ett 20-årsjubileum firades 1966, ett 50-årsjubileum med fest på Södra Viken 1996, och ett 75-årsjubileum som på grund av coronapandemin sköts upp från 2021 till 2022, då det firades med en vunnen jubileumsmatch mot IFK Velen. 2026 fyller föreningen 80 år. Jubileumstraditionen är på så sätt obruten sedan grundandet 1946.
Traditioner, jubileer och samhällsengagemang · 1988–2008
Gräsmarksfesten och Logdans på Änga
Klubbens traditionella dans på hembygdsgården i Gräsmark byggdes 1988 ut med matservering. En andra logdans, på Änga, etablerades runt 1989–1990, väcktes till liv igen 2007 efter ett uppehåll och upprepades med stor framgång 2008. Evenemangen blev en återkommande social samlingspunkt och en viktig inkomstkälla, som periodvis både blomstrat, som 2007, och drabbats av otur – regn 2004 och en krock med fotbolls-VM-finalen 1990.
Traditioner, jubileer och samhällsengagemang · 1996–2004
Svenska Rallyt och campingvakt vid Kolsnäs
1996 kördes för första gången en sträcka av Svenska Rallyt genom Gettjärn, och föreningen ordnade parkering och korvförsäljning. Från 2000 vaktade föreningen även Kolsnäs Folkpark i samband med Fryksdalsdansen, ett uppdrag som återkom i olika former flera år, 2001–2004, samtidigt som medlemmar tjänstgjorde som funktionärer under själva rallyt. Det blev ett återkommande, flerårigt volontär- och inkomstuppdrag kopplat till de här två lokala evenemangen.
Traditioner, jubileer och samhällsengagemang · 2006–2007
Jakt- och fiskemässan
En jakt- och fiskemässa på Akka-stadion arrangerades 2006, med omkring 15 utställare och 700 besökare, och 2007 stod föreningen värd för Klättens jakt- och fiskemässa på Gräsmarks hembygdsgård – ett lyckat tvådagars-arrangemang. Engagemanget blev kortvarigt, men uppskattat.
Traditioner, jubileer och samhällsengagemang · 2015
Flyktingmottagning och integration
Under flyktingkrisen hösten 2015 tillfrågades föreningen av Sunne kommun om Klättevi kunde användas som akutboende. Kort därefter började flera nyanlända delta i fredagsträningarna, och styrelsen sökte kontakt med flyktingboendet på Magneberg för att bjuda in fler. Det blev ett konkret lokalt integrations-engagemang under en enskild höst.